Låg lön

with Inga kommentarer
Några politiker i Visby 2014
Några politiker i Visby 2014

Igår var jag hemma hos en pensionär som undrade över varför hans pension hade sänkts. Vi hade ett långt samtal och jag såg att det var något fel med den skatt som hade dragits på pensionen. Det ska jag hjälpa honom med så att det blir rätt. Jag kunde ändå konstatera att han hade en mycket bra inkomst för att vara pensionär. Högre nivå än de flesta. Fast en hög pension är lägre än en genomsnittslön. De flesta tycker nog att det är rimligt att ha högre inkomst när man är mitt i livet och ska försörja barn och skaffa bostad. Men vilka nivåer är rimliga?

Diskussionernas vågor går just nu höga om det är bra eller dåligt att sänka ingångslönerna. Höga ingångslöner gör det svårt att anställa personer som saknar erfarenhet eller utbildning. Men låga löner kan göra det svårt för en anställd att klara sig på.

I Sverige bestäms lönerna genom avtal mellan anställda och arbetsgivare. I en del andra länder är lägstalönen lagstiftad. Det är bra att det finns någonting som hjälper enskilda individer att inte bli utnyttjade till alltför dåliga anställningsvillkor.

Vad kan man klara sig på? En ung person som just slutat skolan har inte flyttat hemifrån än. Det går knappast att få ett hyreskontrakt utan att ha en stadig inkomst. Om det nu finns några lediga lägenheter? Man bor kvar alltså hemma. Att då gå från ett studiebidrag till en lön ger ett rejält tillskott i plånboken. En lön på kanske 17 000 kronor ger cirka 13 500 kronor efter skatt. Det räcker till mycket.

Däremot är det inte lika enkelt för den som senare i livet ska in på arbetsmarknaden att klara allt på den lönen. Men det beror på vilken inkomst man kommer från och vilka utgifter man har. A-kassan ger ju som mest drygt 15 000 kr efter skatt. Riksnormen för försörjningsstöd för en vuxen person är 3 890 kr förutom boende. Konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader förutom bostad är cirka 5 600 kr, för en ensamstående vuxen.

Som jämförelse, vad har en genomsnittspensionär i inkomst? Ungefär 16 000 kr. En kvinnlig pensionär har drygt 13 000 kr och en manlig nästan 20 000 kr. Efter skatt betyder det mellan 10 000 och 15 000 kr.

Känslig fråga detta. Men inte kan lägstalönerna sänkas hur mycket som helst. Det kanske snarare handlar om att underlätta i andra ändan, med lägre arbetsgivaravgift.

Staten tar ju in rätt mycket på ”dragspelet” i arbetsgivaravgiften, det som kallas Allmän löneavgift. Den ligger på närmare tio procent. Är det rimligt att ha en så stor del av skatten på arbete som inte går till ett speciellt ändamål? Politikernas svar på en sådan fråga blir: ”Vilken skatt ska vi då höja eller vilken utgift ska vi då dra in på istället?” Svaret kanske finns i analys av drivkrafter och i vilken utsträckning utgifter i olika samhällsfunktioner fungerar som kommunicerande kärl? Det kan ju vara så att om man drar ned på en skatt på ett ställe dyker den upp som en minskad kostnad på ett annat, t.ex. kommunen.

Leave a Reply